The Dark Knight (2008)
Director: Christopher Nolan
Cast: Christian Bale, Heath Ledger, Aaron Eckhart, Maggie Gyllenhaal, Gary Oldman, Michael Caine and Morgan Freeman.
Quote: "You either die a hero or you live long enough to see yourself become the villain"
IMDB Top 250: #1
Det har varit extremt mycket försnack om denna film, jag har stått för en hel del, och mina förväntningar när jag satte mig i biosalongen var skyhöga. Första frågan att ställa sig är om mina förväntningar blev uppfyllda? Låt oss säga så här. Jag förväntade mig Mamma Scans färdiga köttbullar, men istället fick jag en saftig oxfilé.
The Dark Knight är en mörk film, bra mycket mörkare än Batman Begins, och det är ett av dess starkaste vapen. I en tid då superhjältefilmer ska vara hjältesagor om riddaren på den vita hästen som får tjejen på slutet så kommer nu historien om superhjälten som står ensam och blir hatad av hela folket. Han är så mycket mer än en hjälte på det viset.
"Because he's not a hero. He's a silent guardian, a watchful protector...a dark knight"
Det har snackats enormt mycket om Heath Ledgers roll som Jokern, det har till och med pratats om Oscarsnominering. Just det samtalsämnet har fått en del att vrida sig i stolen, de hävdar helt enkelt att Oscarspratet endast kommer för att Heath Ledgers mycket tragiskt har lämnat denna jord. Jag håller inte med någonstans. Jokern är en hänsynslös karaktär som dödar för att han njuter av det, han njuter av sin egen galenskap och han njuter framförallt av att skapa galenskap hos andra. Heath Ledger spelar rollen med sådan oerhörd känsla att jag blir rädd för honom. Det är den vidrigaste mest skräckinjagande skurk jag har sett och den prestationen förtjänar i min bok en Oscarsnominering!
För övrigt ska det nämnas att filmen inte på något sätt ligger på Heaths axlar. Det är en film som vilar stadigt på alla skådespelares axlar. Christian Bale, Maggie Gyllenhaal, Aaron Eckhart, Gary Oldman, Michael Caine och Morgan Freeman. Alla tillför de något till filmen och jag skulle kunna skriva en uppsats om var och en, men det blir tjatigt så jag nöjer mig med att säga att filmen inte hade varit densamma utan någon av dem. De gör alla rakt igenom klockrena insatser och lyfter tillsammans filmen till oanade höjder.
Filmen är helt enkelt ett fullkomligt mästerverk. Regissören Kevin Smith lär ha sagt:
"Det här är serietidningens svar på Gudfadern II, ett mästerverk!"
Och jag är beredd att hålla med honom. Många superhjältefilmer har jag sett, men bättre än så här blir det inte. The Dark Knight har berört mig något enormt och det här kommer jag inte kunna släppa på dagar, veckor... Kanske månader. Det är utan tvekan årets film och den som inte ser den, den har missat något!
Cast: Christian Bale, Heath Ledger, Aaron Eckhart, Maggie Gyllenhaal, Gary Oldman, Michael Caine and Morgan Freeman.
Quote: "You either die a hero or you live long enough to see yourself become the villain"
IMDB Top 250: #1
Det har varit extremt mycket försnack om denna film, jag har stått för en hel del, och mina förväntningar när jag satte mig i biosalongen var skyhöga. Första frågan att ställa sig är om mina förväntningar blev uppfyllda? Låt oss säga så här. Jag förväntade mig Mamma Scans färdiga köttbullar, men istället fick jag en saftig oxfilé.
The Dark Knight är en mörk film, bra mycket mörkare än Batman Begins, och det är ett av dess starkaste vapen. I en tid då superhjältefilmer ska vara hjältesagor om riddaren på den vita hästen som får tjejen på slutet så kommer nu historien om superhjälten som står ensam och blir hatad av hela folket. Han är så mycket mer än en hjälte på det viset.
"Because he's not a hero. He's a silent guardian, a watchful protector...a dark knight"
Det har snackats enormt mycket om Heath Ledgers roll som Jokern, det har till och med pratats om Oscarsnominering. Just det samtalsämnet har fått en del att vrida sig i stolen, de hävdar helt enkelt att Oscarspratet endast kommer för att Heath Ledgers mycket tragiskt har lämnat denna jord. Jag håller inte med någonstans. Jokern är en hänsynslös karaktär som dödar för att han njuter av det, han njuter av sin egen galenskap och han njuter framförallt av att skapa galenskap hos andra. Heath Ledger spelar rollen med sådan oerhörd känsla att jag blir rädd för honom. Det är den vidrigaste mest skräckinjagande skurk jag har sett och den prestationen förtjänar i min bok en Oscarsnominering!
För övrigt ska det nämnas att filmen inte på något sätt ligger på Heaths axlar. Det är en film som vilar stadigt på alla skådespelares axlar. Christian Bale, Maggie Gyllenhaal, Aaron Eckhart, Gary Oldman, Michael Caine och Morgan Freeman. Alla tillför de något till filmen och jag skulle kunna skriva en uppsats om var och en, men det blir tjatigt så jag nöjer mig med att säga att filmen inte hade varit densamma utan någon av dem. De gör alla rakt igenom klockrena insatser och lyfter tillsammans filmen till oanade höjder.
Filmen är helt enkelt ett fullkomligt mästerverk. Regissören Kevin Smith lär ha sagt:
"Det här är serietidningens svar på Gudfadern II, ett mästerverk!"
Och jag är beredd att hålla med honom. Många superhjältefilmer har jag sett, men bättre än så här blir det inte. The Dark Knight har berört mig något enormt och det här kommer jag inte kunna släppa på dagar, veckor... Kanske månader. Det är utan tvekan årets film och den som inte ser den, den har missat något!
Betyg: 5/5
Cinderella (1950)
Director: Clyde Geronimi, Wilfred Jackson
Cast (Voices): Eleanor Audley, Verna Felton, William Phipps and Ilene Woods
Disney Classic: Nr 12
Då hade tiden kommit till Disneyklassiker nr 12 som heter Askungen. Efter en ganska svagt startfält för klassikerna börjar det nu radas upp med filmer som vi alla har sett. Askungen är först ut i raden och handlar som bekant om den unga flickan Askungen som blir behandlad som en slav av sin onda styvmor och elaka styvsystrar, men hon har en dröm och förhoppningsvis kanske den blir sann en dag?
Disneyklassikerna börjar som sagt efter Askungen att vara mer välkända, anledningen till det är att det är nu de börjar komma upp i riktig Disneyklass. Askungen är en riktigt rolig film där framförallt de båda mössen Jack och Gus framkalalr mest skratt, men det finns även många andra roliga element. Det är även en fin historia, något som Disney är kända för, att blanda bra humor med en rörande historia.
Musiken är för övrigt fenomenal och den välkända sången mössen sjunger varje julafton är ännu bättre på engelska!
Cast (Voices): Eleanor Audley, Verna Felton, William Phipps and Ilene Woods
Disney Classic: Nr 12
Då hade tiden kommit till Disneyklassiker nr 12 som heter Askungen. Efter en ganska svagt startfält för klassikerna börjar det nu radas upp med filmer som vi alla har sett. Askungen är först ut i raden och handlar som bekant om den unga flickan Askungen som blir behandlad som en slav av sin onda styvmor och elaka styvsystrar, men hon har en dröm och förhoppningsvis kanske den blir sann en dag?
Disneyklassikerna börjar som sagt efter Askungen att vara mer välkända, anledningen till det är att det är nu de börjar komma upp i riktig Disneyklass. Askungen är en riktigt rolig film där framförallt de båda mössen Jack och Gus framkalalr mest skratt, men det finns även många andra roliga element. Det är även en fin historia, något som Disney är kända för, att blanda bra humor med en rörande historia.
Musiken är för övrigt fenomenal och den välkända sången mössen sjunger varje julafton är ännu bättre på engelska!
Betyg: 3,5/5
The Adventures Of Ichabod And Mr. Toad (1949)
Director: Clyde Geronimi and James Algar
Cast (Voices): Bing Crosby, Basil Rathbone and Eric Blore
Disney Classic: Nr 11
I denna Disneyklassiker får vi se de två historierna Det Susar I Säven och Legenden om Sleepy Hollow i Disneys tappning. Det är självklart i en klass för sig om man tänker på när filmen är gjord, men det är ändå inte riktigt i Disneys klass. Jag ahr nu tagit mig igenom de 11 första klassikerna och nu börjar de kända filmerna träda in, så det ska bli skönt att få se dem på engelska nu.
Men för att återgå till denna film, så är den ändå ganska underhållande och det är inte en bortkostad timme som jag lägger på att se den. Sångerna är dock lite halvtaffliga och där förväntade jag mig mer.
Cast (Voices): Bing Crosby, Basil Rathbone and Eric Blore
Disney Classic: Nr 11
I denna Disneyklassiker får vi se de två historierna Det Susar I Säven och Legenden om Sleepy Hollow i Disneys tappning. Det är självklart i en klass för sig om man tänker på när filmen är gjord, men det är ändå inte riktigt i Disneys klass. Jag ahr nu tagit mig igenom de 11 första klassikerna och nu börjar de kända filmerna träda in, så det ska bli skönt att få se dem på engelska nu.
Men för att återgå till denna film, så är den ändå ganska underhållande och det är inte en bortkostad timme som jag lägger på att se den. Sångerna är dock lite halvtaffliga och där förväntade jag mig mer.
Betyg: 2,5/5
Mamma Mia! (2008)
Director: Phyllida Lloyd
Cast: Amanda Seyfreid, Meryl Streep, Pierce Brosnan, Colin Firth, Stellan Skarsgård and Julie Walters
Tagline: A mother. A daughter. Three possible fathers. Take a trip down the aisle you'll never forge
Jag förutser att ingen har lyckats missa musikalen Mamma Mia som har varit ett stort samtalsmämne under flera år nu och antar att jag inte behöver dra någon lång sammanfattning av handlingen. Den handlar kort och gott om Sophie som ska gifta sig och vill ha sin pappa där. Det första problemet är att hon har 3 möjliga pappor och vet inte vem som är den rätta, det andra problemet är att hennes mamma inte har pratat med någon av dem på 20 år.
Jag var och såg musikalen när den gick i Stockholm och blev helt och hållet blåst av stolen, det var så fruktansvärt bra. Musiken visste man ju om att den var bra, men de hade lyckats väva in låtarna med en oerhörd precision i handlingen och skapat en oförglömlig musikal. Det sagt, så hade jag självklart väldigt höga förväntningar när jag satte mig i biosalongen. Nu i efterhand kan jag säga att att den levde upp till dom, och mer än så!
Det är en film som sprudlar av sång, dans och glädje. Man kan inte låta bli att dra på smilbanden varenda gång någonting händer på duken. Det är helt enkelt en riktigt feel-good film och biosalongen ekar av skratt under hela filmen. Sångerna sitter lika klockrent som i musikalen, och de sjungs lika bra med måste jag säga. Meryl Streep och Amanda Seyfreid i rollerna som mor och dotter är de som imponerar mest, men otippat nog så visar även Colin Firth och Pierce Brosnan upp bra sånginsatser. Stellan Skarsgård lyckas undkomma med en godkänd insats tack vare att han knappt sjunger alls, han koncentrerar sig istället på att göra en klockren tolkning av den vilde svensken Bill. Roligast i hela filmen är Julie Walters som mamma Donnas tokiga väninna, en roll som Sussie Eriksson spelade med bravur uppe i Stockholm. Julie Walters gör den inte riktigt lika vass, men inte långt ifrån, och det är ett gott betyg, tro mig!
Filmen är helt enkelt en film som får dig att skratta, le och må bra! Låter det inte som ett bra betyg? Jodå, det tycker jag!
Cast: Amanda Seyfreid, Meryl Streep, Pierce Brosnan, Colin Firth, Stellan Skarsgård and Julie Walters
Tagline: A mother. A daughter. Three possible fathers. Take a trip down the aisle you'll never forge
Jag förutser att ingen har lyckats missa musikalen Mamma Mia som har varit ett stort samtalsmämne under flera år nu och antar att jag inte behöver dra någon lång sammanfattning av handlingen. Den handlar kort och gott om Sophie som ska gifta sig och vill ha sin pappa där. Det första problemet är att hon har 3 möjliga pappor och vet inte vem som är den rätta, det andra problemet är att hennes mamma inte har pratat med någon av dem på 20 år.
Jag var och såg musikalen när den gick i Stockholm och blev helt och hållet blåst av stolen, det var så fruktansvärt bra. Musiken visste man ju om att den var bra, men de hade lyckats väva in låtarna med en oerhörd precision i handlingen och skapat en oförglömlig musikal. Det sagt, så hade jag självklart väldigt höga förväntningar när jag satte mig i biosalongen. Nu i efterhand kan jag säga att att den levde upp till dom, och mer än så!
Det är en film som sprudlar av sång, dans och glädje. Man kan inte låta bli att dra på smilbanden varenda gång någonting händer på duken. Det är helt enkelt en riktigt feel-good film och biosalongen ekar av skratt under hela filmen. Sångerna sitter lika klockrent som i musikalen, och de sjungs lika bra med måste jag säga. Meryl Streep och Amanda Seyfreid i rollerna som mor och dotter är de som imponerar mest, men otippat nog så visar även Colin Firth och Pierce Brosnan upp bra sånginsatser. Stellan Skarsgård lyckas undkomma med en godkänd insats tack vare att han knappt sjunger alls, han koncentrerar sig istället på att göra en klockren tolkning av den vilde svensken Bill. Roligast i hela filmen är Julie Walters som mamma Donnas tokiga väninna, en roll som Sussie Eriksson spelade med bravur uppe i Stockholm. Julie Walters gör den inte riktigt lika vass, men inte långt ifrån, och det är ett gott betyg, tro mig!
Filmen är helt enkelt en film som får dig att skratta, le och må bra! Låter det inte som ett bra betyg? Jodå, det tycker jag!
Betyg: 4,5/5
2 Days In Paris (2007)
Director: Julie Delpy
Cast: Adam Goldberg, Julie Delpy, Daniel Brühl, Marie Pillet and Albert Delpy
Tagline: He knew Paris was for lovers. He just didn't think they were all hers
Innan någon frågar, nej det är inte uppföljaren till Paris Hiltons storsäljare One Night In Paris, det är en helt fristående film utan några som helst kopplingar till den där blonda saken som jag inte vill välja att kalla människa. 2 Days In Paris handlar istället om paret Marion och Jack som kommer från New York till Paris för att hälsa på Marions föräldrar. Men väl där uppstår problem eftersom Jack inte talar ett ord franska och det snart går upp för honom att man inte kan räkna hans flickväns ex på ena handen.
2 Days In Paris är en mångsidig film. Det är en film om Paris och alla dess vackra miljöer, det är en film om fransmän och deras inställning till amerikaner, det är en film om två helt olika själar som på något vis passar perfekt för varandra men framförallt är det en skrattfest utan dess like.
Julie Delpy får visa att hon inte bara är duktig på att spela i romantiska snyftrullar, utan hon kan också avlägga rappa dialoger och få mig att skratta galet mycket. Hon gör också ett strålande jobb som regissör i filmen. Men den som lyfter hela filmen till oanade höjder är Adam Goldberg, en av filmvärlden mest underskattade skådespelare. Jag tänker framförallt på hans insatser i tv-serierna Vänner, Joey och Band of Brothers där han gör magnifika roller, likaså i denna film. Han levererar varenda replik med sådan oerhörd precision och han är verkligen kungen av ironi i rollen som Jack, och jag är ju en stor älskare av ironi. Han gör helt enkelt filmen till vad den är, en film i toppklass!
Cast: Adam Goldberg, Julie Delpy, Daniel Brühl, Marie Pillet and Albert Delpy
Tagline: He knew Paris was for lovers. He just didn't think they were all hers
Innan någon frågar, nej det är inte uppföljaren till Paris Hiltons storsäljare One Night In Paris, det är en helt fristående film utan några som helst kopplingar till den där blonda saken som jag inte vill välja att kalla människa. 2 Days In Paris handlar istället om paret Marion och Jack som kommer från New York till Paris för att hälsa på Marions föräldrar. Men väl där uppstår problem eftersom Jack inte talar ett ord franska och det snart går upp för honom att man inte kan räkna hans flickväns ex på ena handen.
2 Days In Paris är en mångsidig film. Det är en film om Paris och alla dess vackra miljöer, det är en film om fransmän och deras inställning till amerikaner, det är en film om två helt olika själar som på något vis passar perfekt för varandra men framförallt är det en skrattfest utan dess like.
Julie Delpy får visa att hon inte bara är duktig på att spela i romantiska snyftrullar, utan hon kan också avlägga rappa dialoger och få mig att skratta galet mycket. Hon gör också ett strålande jobb som regissör i filmen. Men den som lyfter hela filmen till oanade höjder är Adam Goldberg, en av filmvärlden mest underskattade skådespelare. Jag tänker framförallt på hans insatser i tv-serierna Vänner, Joey och Band of Brothers där han gör magnifika roller, likaså i denna film. Han levererar varenda replik med sådan oerhörd precision och han är verkligen kungen av ironi i rollen som Jack, och jag är ju en stor älskare av ironi. Han gör helt enkelt filmen till vad den är, en film i toppklass!
Betyg: 4,5/5
Pirates of the Caribbean: Dead Man's Chest (2006)
Director: Gore Verbinski
Cast: Johnny Depp, Orlando Bloom, Kiera Knightley, Jack Davenport, Stellan Skarsgård and Bill Nighy
Quote: "No. If we don't have the key, we can't open whatever we don't have that it unlocks. So what purpose would be served in finding whatever need be unlocked, which we don't have, without first having found the key what unlocks it?"
Ingen har väl undgått någon av de storslagna piratfilmerna som Disney ahr producerat de senaste åren. Jag har nyss sett den andra i serien, Dead Man's Chest, och den är fortfarande lika bra som första gången jag såg den!
Handlingen tar vid där första filmen slutade. Jack är ute och seglar med sitt skepp The Black Pearl och Will och Elisabeth ska gifta sig och leva lyckliga i alla sina dagar. Men det blir inte riktigt som de tänkt sig. Davy Jones är på jakt efter Jacks själ och Lord Cutler Becket är på jakt efter både Jack, Will och Elisabeth. Hela filmen är en katt och råtta jakt som man aldrig vet hur den ska sluta.
Om man tyckte att första filmen var storslagen så blir man inte besviken när man ser andra filmen. Det är starkaste filmen i trilogin båda vad det gäller handling och effekter enligt mig. Det är precis lagom av allt och jag sitter som på nålar hela filmen. Davy Jones är den (det?) som imponerar mest. En välgjord karaktär som man nästanh inte anar är datagjord, och han är så äckligt ond att jag älskar honom. Johnny Depp gör som i alla filmerna en av sina bästa prestationer som Jack Sparrow, men i Dead Manäs Chest får även Kiera Knightley tid att glänsa med sitt skådespeleri, Orlando Bloom får också visa att han inte är helt sämst, bara lite sämst i kanten.
Kort och gott är det en film som inte lämnar dig besviken efteråt. Det är skratt, gråt, spänning och en av tidernas bästa fäktningsscener. På toppen av allt får vi ett slut utan dess like och jag minns att jag efter att ha sett den på bio var som ett barn poå julafton i ett helt år fram till det att uppföljaren kom. Ett magnifikt slut på en magnifik film!
Cast: Johnny Depp, Orlando Bloom, Kiera Knightley, Jack Davenport, Stellan Skarsgård and Bill Nighy
Quote: "No. If we don't have the key, we can't open whatever we don't have that it unlocks. So what purpose would be served in finding whatever need be unlocked, which we don't have, without first having found the key what unlocks it?"
Ingen har väl undgått någon av de storslagna piratfilmerna som Disney ahr producerat de senaste åren. Jag har nyss sett den andra i serien, Dead Man's Chest, och den är fortfarande lika bra som första gången jag såg den!
Handlingen tar vid där första filmen slutade. Jack är ute och seglar med sitt skepp The Black Pearl och Will och Elisabeth ska gifta sig och leva lyckliga i alla sina dagar. Men det blir inte riktigt som de tänkt sig. Davy Jones är på jakt efter Jacks själ och Lord Cutler Becket är på jakt efter både Jack, Will och Elisabeth. Hela filmen är en katt och råtta jakt som man aldrig vet hur den ska sluta.
Om man tyckte att första filmen var storslagen så blir man inte besviken när man ser andra filmen. Det är starkaste filmen i trilogin båda vad det gäller handling och effekter enligt mig. Det är precis lagom av allt och jag sitter som på nålar hela filmen. Davy Jones är den (det?) som imponerar mest. En välgjord karaktär som man nästanh inte anar är datagjord, och han är så äckligt ond att jag älskar honom. Johnny Depp gör som i alla filmerna en av sina bästa prestationer som Jack Sparrow, men i Dead Manäs Chest får även Kiera Knightley tid att glänsa med sitt skådespeleri, Orlando Bloom får också visa att han inte är helt sämst, bara lite sämst i kanten.
Kort och gott är det en film som inte lämnar dig besviken efteråt. Det är skratt, gråt, spänning och en av tidernas bästa fäktningsscener. På toppen av allt får vi ett slut utan dess like och jag minns att jag efter att ha sett den på bio var som ett barn poå julafton i ett helt år fram till det att uppföljaren kom. Ett magnifikt slut på en magnifik film!
Betyg: 4,5/5
3:10 to Yuma (2007)
Director: James Mangold
Cast: Russell Crowe, Christian Bale, Logan Leman, Ben Foster, Peter Fonda and Dallas Roberts
Remake of: 3:10 to Yuma (1957)
Jag har alltid gillat westernfilm ända sedan jag var liten och såg den storslagna filmen The Good, The Bad and The ugly och därför har jag varit lite dyster över att det inte har gjorts någon vettig westernfilm på flera år. Men nu har den dagen åter kommit till oss.
3:10 to Yuma är en remake på den gamla westernfilmen från 1957 med Glenn Ford och Van Heflin. I denna nya version har Russel Crowe tagit Glenn Fords roll som skurk och Christian Bale spelar Van Heflins roll. Storyn i korta drag är så att banditen Ben Wade rånar en diligens med sitt gäng men blir sedan tillfångatagen. Några tappra själar får i uppdrag att föra Ben Wade till 3:10 tåget till Yumafängelset, en av de mannarna är ranchägaren Dan Evans. Men vägen dit blir lång och farlig.
Filmen två pelare är självkalrt Christian Bale och Russell Crowe. Två av vår tids bästa skådespelare samlas här i en och samma film och levererar precis lika bra som alltid. Men någon annan som hjälper till att bära filmen är Ben Foster som spelar Ben Wades hänsynslösa partner Charlie Prince. Han är så äckligt rå att man inte kan låta bli att hat/älska honom.
Filmen är kort och gott fullständigt fenomenal och jag hoppas verkligen att detta blir startskottet för en ny westernperiod på filmduken!
Cast: Russell Crowe, Christian Bale, Logan Leman, Ben Foster, Peter Fonda and Dallas Roberts
Remake of: 3:10 to Yuma (1957)
Jag har alltid gillat westernfilm ända sedan jag var liten och såg den storslagna filmen The Good, The Bad and The ugly och därför har jag varit lite dyster över att det inte har gjorts någon vettig westernfilm på flera år. Men nu har den dagen åter kommit till oss.
3:10 to Yuma är en remake på den gamla westernfilmen från 1957 med Glenn Ford och Van Heflin. I denna nya version har Russel Crowe tagit Glenn Fords roll som skurk och Christian Bale spelar Van Heflins roll. Storyn i korta drag är så att banditen Ben Wade rånar en diligens med sitt gäng men blir sedan tillfångatagen. Några tappra själar får i uppdrag att föra Ben Wade till 3:10 tåget till Yumafängelset, en av de mannarna är ranchägaren Dan Evans. Men vägen dit blir lång och farlig.
Filmen två pelare är självkalrt Christian Bale och Russell Crowe. Två av vår tids bästa skådespelare samlas här i en och samma film och levererar precis lika bra som alltid. Men någon annan som hjälper till att bära filmen är Ben Foster som spelar Ben Wades hänsynslösa partner Charlie Prince. Han är så äckligt rå att man inte kan låta bli att hat/älska honom.
Filmen är kort och gott fullständigt fenomenal och jag hoppas verkligen att detta blir startskottet för en ny westernperiod på filmduken!
Betyg: 4,5/5
Paris, Je T'aime (2006)
Director: Ethan Coen, Joel Cohen, Tom Tykwer, Gus Van Sant, Wes Craven, Daniela Thomas mfl.
Cast: Steve Buscemi, Natalie Portman, Emily Mortimer, Elijah Wood, Nick Nolte and Maggie Gyllenhaal
Quote: "All I can say is that I felt, at the same time, joy and sadness. But not too much sadness, because I felt alive. Yes, alive. That was the moment I fell in love with Paris. And I felt Paris fall in love with me. "
Paris, Je T'aime är en samling korta filmsnuttar, närmare besämt 18 stycken. Alla delar har olika regissörer och olika skådespelare. Det handlar om två mimare som träffar varandra i fängelset, en man som blir biten av en vampyr, en ung fransk kille som träffar på en muslimsk flicka, en turist som blir misshandlad i tunnelbanan och massor med fler saker. Men framförallt så handlar det om kärlek, kärlek på alla sätt och vis. Lycklig kärlek, olycklig kärlek, kärlek till sitt barn, kärlek till sina föräldrar elelr kärlek till vad som helst.
Det är ett mycket intressant upplägg med att ha massa korta snuttar som egentligen inte har något att göra med varandra förutom att allt utspelar sig i Paris. Det känns hackigt i det första två för att man inte riktigt kommer in i storyn, men sedan vänjer man sig vid det och lär sig att uppskatta alla historier var för sig. Eftersom de har så kort tid på sig att visa upp sig gör de allt till max och varje historia lämnar något intryck på mig. Den som berör mest är när en synskadad man blir kär i en vacker amerikansk skådespelerska, som för övrigt spelas av den bedårande vackra Natalie Portman.
Man kan känna av alla regissörers personliga touch för ingen av historierna är direkt lika varandra, vilket gör det till en väldigt mångsidig film som skulle kunna passa vem som helst. Två stycken uppföljare är planerade:
New York, I Love You (2009)
Shanghai, I Love You (2010)
som helt enkelt kommer följa samma koncept, bara att det utspelar sig i andra städer. Blir det lika bra som denna ser jag fram emot dem med glädje!
Cast: Steve Buscemi, Natalie Portman, Emily Mortimer, Elijah Wood, Nick Nolte and Maggie Gyllenhaal
Quote: "All I can say is that I felt, at the same time, joy and sadness. But not too much sadness, because I felt alive. Yes, alive. That was the moment I fell in love with Paris. And I felt Paris fall in love with me. "
Paris, Je T'aime är en samling korta filmsnuttar, närmare besämt 18 stycken. Alla delar har olika regissörer och olika skådespelare. Det handlar om två mimare som träffar varandra i fängelset, en man som blir biten av en vampyr, en ung fransk kille som träffar på en muslimsk flicka, en turist som blir misshandlad i tunnelbanan och massor med fler saker. Men framförallt så handlar det om kärlek, kärlek på alla sätt och vis. Lycklig kärlek, olycklig kärlek, kärlek till sitt barn, kärlek till sina föräldrar elelr kärlek till vad som helst.
Det är ett mycket intressant upplägg med att ha massa korta snuttar som egentligen inte har något att göra med varandra förutom att allt utspelar sig i Paris. Det känns hackigt i det första två för att man inte riktigt kommer in i storyn, men sedan vänjer man sig vid det och lär sig att uppskatta alla historier var för sig. Eftersom de har så kort tid på sig att visa upp sig gör de allt till max och varje historia lämnar något intryck på mig. Den som berör mest är när en synskadad man blir kär i en vacker amerikansk skådespelerska, som för övrigt spelas av den bedårande vackra Natalie Portman.
Man kan känna av alla regissörers personliga touch för ingen av historierna är direkt lika varandra, vilket gör det till en väldigt mångsidig film som skulle kunna passa vem som helst. Två stycken uppföljare är planerade:
New York, I Love You (2009)
Shanghai, I Love You (2010)
som helt enkelt kommer följa samma koncept, bara att det utspelar sig i andra städer. Blir det lika bra som denna ser jag fram emot dem med glädje!
Betyg: 4,5/5
Gone Baby Gone (2007)
Director: Ben Affleck
Cast: Casey Affleck, Michelle Monaghan, Morgan Freeman, Amy Ryan and Ed Harris
Cast: Casey Affleck, Michelle Monaghan, Morgan Freeman, Amy Ryan and Ed Harris
Based on novel by: Dennis Lehane
De unga flickan Amanda McCready försvinner mystiskt och hela polisstyrkan sätts in. Men de anhöriga nöjer sig inte utan anlitar de båda privatdetektiverna Patrick Kenzie och Angie Gennaro. Utredningen visar sig vara mer komplicerad än de tror och deras egna liv sätts på spel.
Gone Baby Gone är baserad på en bok skriven av Dennis Lehane och det är en kriminalfilm. Ett ganska aktuellt ämne också med barn som blir bortrövade och utsatta, det skrivs ju om alltför ofta i tidnigar idag. Filmen är oerhört stark, och då menar jag inte bara historian utan även tankarna som bildas. Vem har egentligen rätt att bestämma vem som ska leva eller dö? Hur långt kan man gå för att göra en människa gott? Spelar det någon roll hur många man sårar på vägen? Det är frågor som inte bara vi får, utan även de i filmen och det är intressant att se hur de hanterar allt olika.
Skådespelarna gör fina insatser allihopa. Casey Affleck (Patrick Kenzie) är grym som alltid, likaså Morgan Freeman och Ed Harris i sina polisroller. Michelle Monaghan (Angie Gennaro) är lite blek jämfört med de andra men en helt okej insats. Men den av skådespelarna som imponerar mest är Amy Ryan som gör en mycket trovärdig skildring av Amandas nedknarkade morsa.
Regin fär denna film står Ben Affleck för, och det skriver jag inte för att avskräcka er, utan jag vill poängtera att det för en gångs skull inte betyder katastrof. Ben Affleck har under sin skådespelarkarriär gjort många filmer, och de flesta är lika intressanta som att sitta med en ICA kasse på huvudet en hel dag, undantagen är filmerna som Kevin Smith har regisserat honom i. Men han visade med filmen Hollywoodland (2006) att han faktiskt kunde klara sig utan Kevin Smith, och här visar han också att han är femenonalt duktig bakom kameran för hela Gone baby Gone är gjord med en oerhörd precision. Fortsätter han så här kanske jag kan sluta spy galla över honom i framtiden?
Gone Baby Gone är en toppklass film som berör på alla möjliga sätt och den som sitter oebrörd efteråt borde seriöst gå till en doktor och kolla hur ens kropp fungerar med en sten istället för hjärta.
Betyg: 4,5/5
