This week I've mostly been stealing cars and playing with fire

Kanon: Efter många om och men äntligen har lyckats välja vilka sökningslåtar och vilken monolog jag ska ha. Det känns väldigt skönt att vara klar med det.

Kalkon: Att allt i hela världen kostar pengar

Prestation: Att jag gjorde en bra arbetsintervju på Östenssons trots att jag skickade in ansökan en halv månad försent. Återstår att se om jag lyckades landa jobbet

Stolpskott: Efter 1 och en halv timmes jobb med mitt arr. på Kom Igen Lena skulle Pontus skoja lite med mig. Hans skoj ledde till att hela Finale hängde sig och allt arbete gick förlorat. Inte jätteroligt!

Kulturella: Jag har bestämt mig för att läsa hela Utvandrarserien av Vilhelm Moberg

Jesus: Jag för att jag förlät Pontus!

Vem bryr sig egentligen: Melodifestivalen. Allvarligt? En tävling mellan:
- En gammal schlagerdrottning med ansikte som en missbildad Barbiedocka
- En gammal dansbandsgubbe som har ålderskris
- En tonårsflicka som nyss förstått att tomten inte finns på riktigt
- En gammal Idoldeltagare som inte lyckades som popstjärna
- Två flintskalliga tvillingar
- Tjejen som får mer utmanande kläder varje år, inte mig emot dock
- En skäggig man som hade sina glansdagar när han inte höll på med musik
- Skaparen bakom 'Dunka mig gul och blå'
- En kvinna som har fryst med ett leende på läpparna av någon konstig anledning. Hon förlorar ju jämt.
- Alexander Bard
*suck*

Låt: John Cage - 4'33 (Ett sant geni!)

Kändis: Christopher McCandless (aka Alex Supertramp) från den magnifika filmen Into The Wild. Han är långt ifrån så känd som han borde vara.

Film: Into The Wild (Det kommer en mer utförlig rescension av filmen senare)

Citat: "Vad fan ska vi prata för? Vi pratar ju jämt!" Efter att jag, John och David stått i 10 minuter mitt på Drottninggatan utan att säga ett ord till varandra konstaterar David att vi kanske bara ska gå. Det var lite spänt...

Bästa kille: Det kan inte sägas för många gånger. Björn Gustafsson är för tillfället Sveriges roligaste man!


Bästa tjej: Nabila Abdul Fattah för hennes klockrena kolumn i Metro. Det är nog den bästa jag någonsin läst. Tycker ni om sarkasm kommer ni att älska denna:
http://www.metro.se/se/article/2008/03/12/19/1713-57/index.xml


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0