This Week I've Mostly Been Wondering If I Am Living In The Middle Of An Oven

Kanon: En liten klass-reunion i Rask residensen i fredags var väldigt trevligt. Underbara människor, som jag kommer sakna mycket i höst

Kalkon: Att jag jobbar 7-16 nu när det är så fint väder ute

Sorgligaste: Att jag snart har tömt hela min lägenhet och flyttar ut under veckan som kommer. Jag har trivts enormt bra i den där lägenheten och jag kommer sakna den

Mest meningslösa:


Grymmaste: Vokalensemlen Vocal Six Tom Jones medley som var riktigt coolt! Framförallt själva medleyt var coolt, men gruppen var helt duglig också!

Film: Mamma Mia var något utöver det vanliga. En riktigt feel-good film och det var längsen jag mådde så bra efter att ha sett en film! Det kändes som om jag gick på moln! :D

Låt: Our Last Summer från Mamma Mia filmen är något av en favorit för tillfället!


Citat: "Jag har inte alla mina hopp sparade i min dator (som Holm). Jag har bara porr. Frågan är vilket av de två som är mest perverst." Gnabbet mellan Patrik Sjöberg och Stefan Holm har nog nått sitt slut när Patrik Sjöberg lyckades säcka Holm något enormt. Klockren kommentar Sjöberg!

Anledning att längta: På onsdag ska jag äntligen gå och se den efterlängtade filmen The Dark Knight. I can't wait!

Anledning att längta ännu mer: Snart börjar skolan och det ska bli så sjukt kul att gå på folkis!!

Kille: Alex Schulman må vara dryg som få och ett riktigt jävla as. Men han kan verkligen konsten att förlöjliga folk och driva med folk och få det att vara riktigt kul. Jag läste nyss i aftonbladet hur han hade grundlurat Björn Gustafsson till att försöka anlita den svenske supermodellen Caroline Winberg till en fotografering för några tusenlappar. Ett ganska obekvämt samtal kan jag tänka mig att det var för stackars Björn! Haha, men Schulman fick sig nog ett gott skratt, liksom jag!

Why So Serious?



  Jag tror ingen i min närhet har lyckats undgå att märka att jag är lite av en filmnörd, eller kanske inte så lite egentligen utan ganska mycket. I alla fall så lär man sig ju genom att titta på mer filmer och under åren har jag till följd av det blivit mer och mer kritisk. Jag fick en kommentar om min filmblogg häromdagen där Martin konstaterade att jag måste välja väldigt bra filmer då de 4 senaste hade fått 4,5/5 som betyg. Sant på sätt och vis, jag har nog lärt mig att välja bra filmer, men imellan alla bra ser jag också en hel del dåliga, men jag känenr inte alltid att de är värda en recension.
 
  Men, nu ska jag komma till det riktiga ämnet jag vill ta upp i detta inlägg. Jag har som sagt blivit mer kräsen med åren och det krävs en del för att jag ska bli riktigt taggad för en film innan jag har sett den. Men, det här året har något hänt som jag inte har varit med om på år och dar. Jag såg en trailer i januari och sedan dess har jag legat vaken om nätterna, jag har dagdrömt på dagarna och jag har sett om trailern tusen gånger. Jag har ställt mig själv frågan:
"Är det här sant? Är det här en riktigt film? Eller drömmer jag?"
Men nu vet jag att det är sant för nu har den haft premiär. Den nya Batman filmen The Dark Knight har haft biopremiär och jag tror aldrig jag varit så enormt sugen på att se en film, och mina förväntningar blir inte mindre när hela världen verkar vara enig om att det är en av de bästa filmer som har gjorts, att man alltid kommer minnas den. Kolla bara på det här:

Moviezine: 4,5/5
Corren: 5/5
Aftonbaldet: 4/5
NY Daily News: 5/5
New York Post: 3,5/4
New York Times 4,5/5
Rolling Stone: 3,5/4
FHM: 5/5
Daily Express: 5/5
The Guardian: 4/5
The Times 5/5

  Eller för er som känner till sidan imdb.com (Internet Movie Data Base), gå in och kolla där. De har en topplista på tidernas bästa filmer där folk från hela världen kan vara med och rösta. Mästerverket Gudfadern har legat på första plats sedan sommaren 1999, men nu har den blivit nerpetad och på första platsen med ett snittbetyg på 9,4/10 ligegr nu The Dark Knight! Det är som jag går runt i en dröm.

  Sedan kan det ju bli så att jag har för höga förväntningar och istället blir besviken, men vet noi vad jag tror? Jag tror det blir tvärtom. Jag tror inte jag föreställa mig hur bra filmen kommer bli, utan jag tror jag kommer sitta helt förstumamd i biostolen och tacka gudarna för det här filmmiraklet.

  Det är Christian Bale som är en av de bästa skådespelarna på marknaden nu, det är Heath Ledger som har skapat en av de läskigaste skurkarna som någonsin varit på duken (Jack Nicholson, släng dig i väggen!), det är Maggie Gyllenhaal en ung kvinna som visat sig vara fantastiskt begåvad, det är mörka obehagliga miljöer, det är en regissör i världsklass. Det är helt enkelt upplagt för en succé!

  På onsdag är det dags och jag hoppas jag lyckas sova någon blund innan dess, men jag är inte säker. Och det enda jag vill be er om nu, det är att ni går och ser den. Tycker ni inte om superhjältefilmer? Det skiter jag i! Tycker ni inte om Heath Ledger? Det skiter jag i! Tycker ni inte om mörka och svarta filmer? Det skiter jag i! Tycker ni att jag skiter i allt? Det skiter jag också i! Det här är det största som har hänt i filmvärlden sedan Sagan Om Ringen och den som inte ser den här filmen har missat något och komemr stå som ett fån när resten av världen disskuterar filmen resten av 2008. Så gör er själv tjänsten och se The Dark Knight. Det ska jag göra, kanske både en och tv och tre gånger!



This Week I've Been Crying Tears Of Joy

Kanon: Det var aboslut lycka igår när jag besökte Bergs Slussar och fick se Håkan Hellström. Det blir inte bättre än så och nu är jag fullkomlig. Ska bli grymt att se honom på hemmaplan när jag åker till Göteborg i augusti.

Filmfrossa: Det har varit en guldvecka för filmfantaster. The Dark Knight har haft premiär och fått strålande recensioner. Dessutom har kanske årets två coolaste trailers kommit till filmerna The Spirit och Watchmen. Grymma är de båda två.
The Spirit


Watchmen


Pokerhaj:
Jag som gick hem som vinnare från pokerturneringen hemma hos Emil Landh ett antal kronor rikare!

Blogg: Världens Bästa Blogg som har skapats av Pontus & Petter. Titeln kan mycket väl stämma och jag tipsar att ni går in på den och bereder er för mycket intressant läsning!
Världens Bästa Blogg

Kille: Håkan Hellström, inga mer ord behövs

Kille 2: Daniel Gilbert. Det är så fruktansvärt mycket känsla i den mannen att jag förundras över det. Jag klandrar inte Håkan för den kärleken han visar mot Hurricane för han är en sann musiker som spelar rakt från hjärtat

Jag är 2000-talet


I'm No Superman

  Har precis fått tag på The Blanks skiva Riding The Wave. The Blanks är ett á capella band som mest är känt från tv-serien Scrubs där de kallas, Ted's Band! En annorlunda skiva med annorlunda låtar, men den är riktigt bra faktiskt. Bäst är á capella versionen av Scrubs titellåten Superman som jag tänkte bifoga här så ni får ett smakprov. Jag rekommenderar skivan varmt!


I've Got To Hand It To Them, It's Pretty Fucking Smart

  Det här ögonblicket har häcklats tusentals gånger under åren. En del kallar det patetiskt, en del kallar det sorgligt, en del tycker det är skrattretande dåligt. Men jag måste faktiskt kalla det genialiskt. Det är troligtvis en av de största överraskningarna någonsin i tv sammanhang. Man kan säga vad man vill om det, men det var ingen som förväntade sig det och de som kallar det patetiskt är troligtvis bara sura över att de inte hade förutspått det. Det var långt före min tid egentligen men fortfarande hör man fortfarande pratas om det, så mycket rabalder har gjorts över det. Många har försökt chocka tv-publiken lika mycket igen, men jag tror ingen riktigt har lyckats så väl som de gjorde den 16 maj 1986. Det var datumet då det 222 avsnittet av Dallas sändes, säsongsavslutningen på säsong nummer 9. Avsnittet när Bobby helt plötsligt lever igen och kommer ut ur duschen till en chockad Pam som måste inse att hon just har haft en väldigt lång dröm, en dröm som varat en hel säsong. Säg vad ni vill, men enligt mig så blir inte tv bättre än så här. Titta och njut!


I swear, I'm not on drugs... at least not right now

  Jag ska nu göra något som förvånar till och med mig själv. Jag ska skriva ett inlägg om filmserien High School Musical, och det är ett positivt inlägg. Efter att ha sett första filmen för första gången var jag ganska snabb att fördöma den. Det var ingen musikalfilm i samma klass som mina favoriter, musiken var alldeles för mycket mixad, det syntes helt klart och tydligt att de mimade, en av karaktärerna sjunger inte ens själv bara för att hans låtar gick för högt. Det fanns helt enkelt många anledningar för mig att inte tycka om den. Men musiken var ändå okej, så jag spelade den i stereon ett tag och snart började jag märka att det faktiskt var bättre än okej, det var riktigt snyggt vid några tillfällen. Det var runt det tillfället som uppföljaren kom och helt plötsligt hade jag blivit nyfiken på det hela. Kanske var det inte alls så dåligt som jag först fick för mig?

  Uppföljaren är mycket starkare än första filmen i alla negativa aspekter som jag nämnde förut, den hade som grädden på moset ännu bättre musik. Det är självkalrt ingen film i världsklass, men det är inte syftet med den heller och det har jag nog förstått nu. Syftet är att underhålla, vara gullig och ge en liten moralkaka åt oss, och den lyckas med det. I slutändan har jag nu kommit fram till att det är en gullig historia med gulliga karaktärer. En gullig film helt enkelt och ibland är det precis vad man behöver. För den som vill skratta, bli lite tårögd och njuta av en slapp med bra film så är High School Musical ett klockrent val!

  För er som inte har riktigt koll på vad det är för något så har jag här ett klipp med den kanske bästa låten. Den är lite klyshig kanske, men jag gillar det, det står jag för!


This Week I've Been To Heaven And Back

Kanon: Fredagskvällen på Ullevi med Bruce Springsteen & The E Street Band kommer för alltid finnas i mitt hjärta

Kalkon: Att det fina vädret inte kunde hålla i sig utan nu regnar det igen... *suck*

Filmhöjdpunkt: Den nya Bondfilmen Quantum Of Solace har äntligen fått en trailer och den ser ut att bli lika sjukt bra som Casino Royale

Youtube-klipp: Hugh Laurie (House) sjunger Hej Jude med Chipmunkröst i ett gammalt program han medverkade i


Citat: "If I only could make a deal with god"

Låt: Peter LeMarc - Ända Till September


Kille: Min kära far som bjöd på hela resan och allt som ingick när vi var i Göteborg i fredags. Det var verkligen en toppenfredag!

Tjej: Min kära vän Ellinor Glifberg ska resa över till USA och vara där i 13 månader och hon hade i måndags en avskedsfest. Det var väldigt kul att träffa alla gamla vänner igen och jag komemr verkligen sakna henne.

TV is a funny thing

Jag har stuvat ihop tre listor som kommer att komma upp här. Först har ni 10 av de roligaste stunderna på TV (Jag blev lite begränsad då jag ville hitta klippen på youtube, men de är bland de roligaste klippen i alla fall).

Top 10 Funny Moments

10. Angel:
En mystiskt förtrollning förvandlar Angel till en docka, men tempramentet av en vampyr har han fortfarande kvar.


9.  Family Guy: Peter börjar jobba för ett leksaksföretag men det visar sig att de gör "smygreklam" för cigaretter.


8. Scrubs: I första avsnittet försöker J.D. bara vara artig mot Janitor, men han lyckas inte speciellt bra och den livslånga fejden startar


7. Friends: Joey visar ett klipp för Chandler när han gjorde reklam för läppstift åt killar i Japan


6. Family Guy: Peter får tag på Mel Gibsons trailer till den kommande filmen Passion of the Christ 2: Crucify This!


5. House: House bara gör det han är bäst på. (Fanns tusen sådana klipp på honom, så jag valde ett av dom!)


4. Friends: Ross visar för sina vänner vilka talanger han har på säckpipa


3. Friends: Hugh Laurie (House) gör ett gästspel i Vänner och är lika klockren som han är i House


2. Scrubs: Plats nummer två tillägnas helt och hållet den underbara karaktären Hooch. Hooch is crazy!


Till sist har vi den åtråvärda första platsen. Som ni säkert lagt märke till har listan främst varit fylld med Vänner och Scrubs, anledningen är givetvis att det är de två bästa komediserierna som har gjorts, enligt mig i alla fall. Första platsen går till:

1. Scrubs: En fruktansvärt rolig scen när J.D. samlar ihop ett gäng och gör en mycket imponerande skuggteater

If That's Not Love Then What Is?

Kollade lite på Scrubs på Youtube och kom över det här klippet från bakom kulisserna. Så himla gulligt  och fint alltså, en riktig toppkille!


RSS 2.0