My lifestory

Director: Marc Webb
Cast: Joseph Gordon-Levitt, Zooey Deschanel, Geoffrey Arend, Chloe Moretz, Matthew Gray Gubler
Quote: "This is a story of boy meets girl. But you should know up front, this is not a love story."

(500) Days Of Summer fångar mitt intresse direkt. Vi får se de två huvukaraktärerna tillsammans på dag 488 hållandes hand och en berättarröst börjar prata med man sedan får se de bådas barndom. Berättarrösten avslutar hela inledningen med att säga det som redan då gör att jag älskar filmen:
"This is a story of boy meets girl. But you should know up front, this is not a love story."
Och det är helt sant. Det här är ingen kärlekshistoria, det är en historia om kärlek och det är något helt annat!

Filmen handlar i stora drag om Tom Hansen som träffar flickan Summer Finn. Filmen utspelar sig sedan under 500 dagar från första dagen dom möts och vi får se allt som händer under tiden. Men det görs på ett smart sätt genom att hela tiden hoppa fram och tillbaka mellan dagarna. Vi får på så sätt se vad som händer samtidigt som vi också ser följderna som kom flera hundra dagar senare.

När jag satte mig väntade jag mig en helt vanlig romantisk komedi, men som ni säkert redan förstått så är filmen något helt annat. För det första är det inte den typiska "tramskomik" som det ofta är i rom-coms. Missförstå mig inte, jag gillar sådan komik, men det blir ett helt annat djup när man använder sig av svartare komik som det görs väldigt effektiv i 500 Days of Summer. Både Joseph Gordon-Levitt och Zooey Deschanel är några av mina favoriter, och deras samspel är verkligen jättrebra och dom gestaltar sina karaktärer med en oerhörd presicion. Överlag genom hela filmen använder dom sig av fruktansvärt många tekniker och element som jag verkligen älskade, men jag vill inte avslöja för mycket så nämner bara guldkornen. Den bästa scenen av alla var nog när dom spenderar en dag inne i en IKEA-butik och låtsas som om dom bor där, jag skrattade så jag grät. Och senare när Tom helt plötsligt blir så glad att han börjar dansa och hela parken han är i börjar dansa med honom så köper jag det helt och hållet för det görs på ett sådant fantastiskt bra sätt.

Det var längesedan jag satt tillbakalutad och njöt så helhjärtat av en film, och lika längesen jag blev så positivt överraskad av en film. Det är en ren fröjd att titta rakt igenom och jag rekommenderar den varmt!

21. Ride a camel in the desert

22. Write a fan-letter to one of your biggest idols (Jag måste bara komma på vem det skulle vara...)

23. Stay out all night dancing and go to work the day after without sleeping

24. Drink beer at the Oktoberfest in Munich

25. Shower in a waterfall

26. Learn to play a musical instrument with some degree of skill

27. Sing a great song in front of a big audience

28. Go on a blind date

29. Drive across America, coast to coast

30. Make a complete and utter fool of yourself. (Haha, det har jag nog gjort mer gånger än jag kan räkna)

Jag sitter för tillfället på tåget hem mot östergötland. Efter en höst som jag inte riktigt kan bestämma om den har varit lång eller kort så har jag nu fått ett välförtjänt jullov. Det ska bli skönt för jag längtar verkligen hem, men på julavslutningen kände jag också hur mycket jag kommer sakna alla. Varenda person i klassen har verkligen fångat mig på något sätt, och en del kände jag att det var riktigt jobbigt att säga hej då till. Det är ett fantastiskt gäng och jag älskar dom verkligen allihop. I övrigt så har det har varit en händelserik höst på alla sätt och man har lärt sig sjukt mycket. Jag har utvecklats mycket på både sång, dans och teater, men framförallt har jag börjat släppa lös mer på scen och vågar mer och det är väldigt skönt för den spärren har jag stått vid länge.

Den sista veckan bestod mestadels av utvecklingssamtal och det fick mig att tänka mycket på framtiden. Jag har alltid haft ganska mycket ångest över framtiden under min uppväxt. Jag minns att när jag var mindre kunde jag ligga i sängen och ha svårt att sova för jag tänkte på när jag skulle bli vuxen och jag visste inte vad jag ska skulle göra alls med mitt liv och jag blev skräckslagen. Sedan gick det en tid och jag visste vad jag ville göra, men jag trodde nog inte riktigt själv på att jag skulle klara av det, så jag visste fortfarande inte vad jag skulle göra och var lika skräckslagen. Nu har jag växt upp på många sätt och för det första så tror jag på mig själv ordentligt för första gången och jag tror verkligen att jag har en chans i branschen. För det andra, så har jag kommit fram till något ännu viktigare, att om jag inte gör det, så är det också okej.

Det finns så himla mycket saker här i livet att leva för och karriären är bara en liten del. Jag vill resa runt i världen och se saker, jag vill gifta mig, jag vill ha barn, jag vill göra saker andra bara drömmer om att göra. Jag vill bli gammal och sitta på en veranda i mitt hus i en gungstol tillsammans med min älskade och se tillbaka på mitt liv och känna att jag gjort något med det. Allt sånt skrämde mig förut, och framtiden var läskig. Men inte längre! Nu ser jag fram emot varje dag och varje tillfälle att lära mig något nytt eller träffa någon ny människa! Jag tänker njuta av varje stund jag får av mitt liv!